La Encartada y su entorno. Notas sobre el testimonio de sus protagonistas

May 23, 2017 | Autor: Iñaki Izarzugaza | Categoría: Oral history, Historia, Balmaseda, Vizcaya / Bizkaia (Spain), textile factory
Share Embed


Descripción

BIZKAIKO FORU ALDUNDIA KULTUM SAILA

DIPUTACION FORAL DE BIZKAIA

.

DEPARTAMENTO DE CULTUBA

ffimffiWffiwffimffim-ffim FABR!(A DT BOINAS

I

BIZKAIKO FORU ALDUNDIA

DIPUTACION FORAL DE BIZKAIA

KULTURA SAILA

DEPARTAMENTO DE CULTURA

EDIZIOA/EDICIÓN Brzr.qrxo Fonu AlouNlrl,q / DrpurtctoN Fon¡.1 o¡: BrzKAIA Kultura Saila i Departamento de Cultura

KOORDL\AZIOA / COOR

DI

NACION

X.{aite Ibáñez Górnez

María José Tonecilla Gorbea Marta Zabala Llanos de la Asociación Vasca del Patri¡ltonio Industrial y la Obra Pública

ARCAZK]AK / FOTOCRA}íAS Santiago Yaniz Aramendia DISEINL]A / DISEÑO Je'ús Maríu Juaristi Linacero ITZULPENA /'IRADUCCIÓN Rarnón Ángel Sorarrain Tolosa BL]RLTIZAPEN TEKNIKOA i REALZACIÓN'IECNICA Beitia. Ediciones de Historia. S.l-.

ISBN: 84-775'2-051-2

D.L.: tsI-t866

199 I

AURKIBIDEA/INDICE

OIIIALGINTZA B IZ IÍAIAN. EZEZAGUNA ZAIGUN BERE INDUSTRIAI\T ZEIIAR GAINBEGIRADA BAT. BTZI(AIA TEXTIL. T]N PASEO POR

SU INDUSTRIA DESCONOCIDA.

JOSE LUIS LOPEZ GARCA

I

''I,A ENCARTADA' ETA BERE INGURUA.

BERE AITZINDARIEN TESTIGANTZARI BT'RUZKO OIIARRAK.

''II\ ENCARTADA'Y SU ENTORNO.

NOTAS SOBRE EL TESTIMOMO

DE SUS PROTAGOMSTAS.

IÑAKI

IZARZUGAZA

DIñOIZPE,N PROZESUA. PROCESO PRODUCTTVO.

37

51

''LI\ ENCARTADA' REN TRESNERIA-I(ATALOGOA.

carÁLoco

l

DE n¡aÁurrenre DE "Il\ ENCARTADA,. ANGEL oBrspo y cARLos úeo»e

s5

"La Encartada" eta bere ingurua

Bere aitzindarien testigantzari buruzko oharrak

"La Encartada"

Y su entorno

Notas sobre el testimonio de sus protagonistas

TÑ,A.KI

IZARZIJGAZA

a

i-e BxceRre»a. r'ÁsRrce DE BoINAS

SARRERA

herrietatik eratorriak dira, eta batez ere, Balmasedakoak, bai hirigunekoak eta baita geroragc hitz egingo dugun, lantegia dela kausajaiotakc

Honako orri hauek ',La Encartada,' lantegiari buruzko ahozko historiaren ikerketa luze etá sa_ konagoa izan daitekeenaren aurretiko ohar bat dira. Egindako elkarrizketen bitartez, lantegian egindako lana eta bere giza-ingrr.or"r.", garri batztk gureganatzen ,áirkigu. Heuren "7uu_ artean, bizitasun berczi batez azalil zaigt gai bat: El Peñueco auzoa. Zalantzarik gabe,"infár_

Saturníno Gonzdlez

mazio-emaileak, guztiak bertako liztanleak. aukeratuak izan dirgn ahozko itur:rietatik ,'Lá Fncartada"renganako lehen hurbitze honetan,

tratamendu bereziaeuki dezan laguntzen du1.

§t

El Peñueco auzokoak ere. Aipatu loturaren nortasunak, gainera, badu

familiarekin zerikusirik. EnpresarJn langilegoan sartzea, noski, arduradunak langilearenganako

eitzia adierazi ondoren egiterr zen, ba]na,

o,

sarri_ tan, langilegaia, enpresan lanean ziharduten bere guraso, anai-arreba edo beste senitarleko batzu_

rengan oinarritzen zen. Horrela, "La Encafada,.k bere historian zehar, belaunaldiz_belaunaldi fian-

dakatu diren langileen benetazko leinuak ezagu_

tu ohi ditu.

_ 11...-rn día salgo donde la fuente y le digo a don Julio fencargado de la fábrica) a vei si pod-ía traba_

jar ¿Quieres trabajar? pues ven mañana (...) yo le conocía porque mi padre y mis hermanas írabaja_ ban allí.» (Serun, 2}-yrr-91, 12_^)

Bestalde, enpresak bere gain hartzen zuer- ar_ dura bakarra, espezializatulako langilegoa aur_ kitza zen, eta honek ez dl eragotzi lángiie hoien artean horrelako sani tarteko_har.remanak egon dutezen-

Handien izan zen garaian, langilegoaren

kopurua ehun eta hogeta hamar pertioni ingu_ ruan mantendu zen, emakumezkoak gehiengoa izar,ik. Arlo honetan, lanpostuak harlzerakían zegoen sexuen ateko desberdintasuna aipagarria

da: ehogintzari zegokion ekoizpen_páásua,

F¡¡¡il-ii'=¡ii¡t-,Ir.:llL-

;1.'+r ,. tl ,lll' f'.r¡.-¡¡¡;-, ,¡i.,,

Historia honen subjetu aktiboa den pertsona talde hau, zaTattza barik, langil ego*"n bi gur..n belaunaldi an kokatuta dau dé : g-ure mend'earen bigar:ren eta hirugarren hamarkaáan lanean hasi_

takoak, hirurogeta hamargarren hamarkadara arte, lanean ihardun dutenak.Bere oroimenak lu_ zatu egiten dira iraganera, heuren gurasoen espe_

rientzía dela eta, heurak bezalá,

hastapenetatik "boinas',eko langileak. "rpr"ru."n

LA ENCARTADA LANTEGIA "La Encartada", bere sorreratik, Bizkaia eta Burgos lotzen dituen Kadaguako bailarari atxe_ kitako enpresa dugu. Bere lángilegoaren gehien_

goa El Berrón edo Jijano, ondoko Bur[oseko 38

---

__

bere osotasunean, emakumezkoarenga n uzten zefi, eta esklusiboki, jostearekin zerikusia zuena, hau da, txapela eskuz josi edota amaitu be_ hat zeneanz. - Restalde, gizotezkoak, ekoizpen_prozesuaren lehen faseetan aritzen ziren, ñasi garbiketan, kardama eta harilkatzena arte,batandria, tinte eta

hormado zeritzonaz ere arduratu

z,

eta baita

peoinza, enbalatze eta lailerraz ere. Gerra zibilak sexuen arteko desberdintasun hau-aldatu egin zuen, eta gatazkaratutako gizo_ nezkoaren ohizko lanpostuak emakumez"koek bete zituzten. Aldaketa hau sustraitu egin zen

eta era honetan gerra-ondorenean ere, lehen gi_ zonezkoenak ziren ihardueretan ere emakumJz_ koek, jarraitu zuten selfactinak edo múa zeitzi_

nak erabiltzen esate baterako. Gerorago,

be_

rrogeta hamar eta hirurogeogarren hamadladatan, salmentatarak o mataza eta harilezko ekoizpen_

bide berriaren atorrera, lehen usadio z gizÁez_ koen lana izandako tintaketan "r", "-áku*"r_ koak aritzen hasi ziren. . Gaurregun, "La Etcartada" txapela_ekoi zpena_

ri esker soilik

ezagun a bada, gerrá aurretik tatez ere, lantegiak, aurrera atetatzea lorttt ez ntten

tñt«t tztnzuclz¿.

',

TRoDUCctót¡

, ;tti,ginas constituyen lo,s prolegómenos ,,, ;tLtetle ser un e,\tudio más prolongado .r-;, Lle historia oral sobre la fábrica La ..,iti. -\ través cle las entrevistas realizadas

algunas curacterísticas del tra. ,',i.ftíbricct y de su entorno social. Entre ti'. t€¡na lru surgido con e'speciaL víveza: el ,i¿ EL Peñuecc,. Sin duda, el sesgo con t¡¡t elegiclo a ltts infonnantes' todos ellos r ,¡ ltttl:itantes del lugar, contribute a que :lt trotonüenta especiol en esta primera :,,ttttiót't a La Encartada desde las ftrentes ,.

t\€

str(lt1

a.ulro de personas, a las que podemos coli' ,!e stt.f etos ttctivo,s cle esta historia pertene' . .: ltt tyre podemo,E denominar segttnda gene' '.1 tle trcúciadores: incorporados en la .se' . ' r1¿r r' tercera déc'ada de nLtestro ,siglo han per.. ¡ !rlo Lr la plantilla ho,Eta los años setento. Su -...!r'rLl() .se amplía, prolongándose hocia el pa' .i,.. ct¡tt la erperiencia de sus padre's, también

1

'

'

«... un día salgo dónde lafuente y le digo a don Julio [encargado de ta fábrica] a ver si podía traba(...) Yo le jar ¿Quieres trabaiar? Pues ven mañana -conocía porque mi padre y mis hermanas trabaja' ban allí.» (Strun,20-vu-91' l2-e) Por su parte, tafábrica sólo tomaba la iniciativa en el reclutamiento de personal especiali' zado, lo que no ha impedido que también entre estos obreros se hayan dado este tipo de relaciones

familiares.

En el período en quefue más extensa, durante los años treinta y cuarenta, la nómina de trabajadores se mantuvo alrededor de las ciento trein-

la personas, entre las cuales las mujeres eran mayoría. En este sentido, había una diftrenciación por sexos en la atribución de los puestos: correspondían casi en su totalidad al personal femenino los pasos de la producción relacionados con la tejeduría , y, de modo exclusivo, todo lo relacionado con la costurería; es decir, aquellas retocadn fases en que la boina ha de, ser cosida o

manualmente2. Por su parte, los hombres se si' tuaban en las primeras etapas del proceso, desde el lavado hnsta el carda.do y la hilatura, encargándose además del batanado, tinte y ahorma.do, así como del peonaie, embalado y taller mecánico.

.;,tt.jadores de oboinas» desd.e los primero,s : ¡le tutdodurrt de la em7resa.

''

LI

FABRICA DE LA ENCARTADA

La Encartada ha sido desde stts orígenes una

..ir)resa vinculada a lct zona en que el valle del -,iilaguo une las provincicts de Bizkaio y Burgos. ,t qrtm mayoría de sus trabajadores ha prove,'.;rio rrctdicíonalmen.te de pueblos burgaLeses cer' -t1tlos, cotrto El Berrón o Jijanc> )' sobre todo de

Balnaseda, tanto del núcleo urbano como del ,,ctrríct de

El Peñueco -sobre el que volveremos

,,tás odeLante- nacido ol calor de la fábrica.

Esta vinculación ha tomado además un cierto J'amiliar. La incorporación a la plantilla :e llevaba a cabo, naturalmente, tras la acepta.ión del nuet,o obrero por parte del encargado, pero a m.enudo esto se hacía apoyándose en pa, cLrácter

¿lres, hennanos u offos parientes que ya pertenecían a la empresa. Así I'a Encartada ha conocido

auténticos linajes de trabajadores que se han sttcedido generación trus generación a lo largo de su historia.

39

LA ENCARTADA. FÁBRICA DE BOINAS Guda zibilak "La Encartada"rengan er.,. Lanlet.' zen eta gar:rantzitsuak euki zituen. litarizatua tzan zen eta Euskadiko ejerzl"

beharrizanek, manta-ekoizpena bizkort"' zuten, gudariak hornitzeko hiru turnote. tema bat ezariz.

-

-...

cuando la gue|rr hacian manta§ pxr.' a medio hacer. And;:'' dados rriendo para secarlas (...) Hacían de es¡t:'maffones ( ..) que cortaban y ¡hala! Algo ti= ya Ies quitaría» (Testa., 23-vlt-9i, 10-p,)

(...) Lo llevaban

Bestalde, ekoizpen-bide beriak sortze: '- ' hrstoriaren gora-behera berriak edota mer.'. '

ren bilakaerak emandako erantzun bakarr¡ f'' baino lehen eta ondorenean,l30 pertSotl.r -r bazen ere. bere langile-kopurua ere aldatLrz -

da, hirurogeta hamargaren hamarkadan. . raino jaitsi zen, egun, hogeiren bat langri. tuelarik. Langilegoaren moldaera honek::' tera" lanaren antolaketa-eren aldaketa $dlr;:'. tsu bat etorri da. noski.

"El Peñueco" egurtgo ikuspe gia. Vísta actual de "EL

Peñueco"

ekoizpen-bide berri batzuk jattutzean ekin ziola aüerázibehar. Horrela, mendearen lehen hamarkadan, tailerrek mitoi, bufanda eta buruestalkiak

ekoizten zituzfet. Honetarako, lantegian, triko-

tosa bezala ezagunak diren txapela-ehundegiak erabilfzen ziren. Hurrengo hamarkadan, biserak josteari ere ekin zitzat.on «... al principio 11925) estuve trabajando en las viseras, que luego no resultó (...) Vinieron d-os mujeres di Cataluña a enseñarnos (...) Había diferentes tipos, con una tira al frente y dos botones, otras casi de plato, que se llamaban de tipo alfon-

sino (...) Las piezas de paño las traían de fuera, allí se cortaban y se cosían a mano, luego se planchaban, se ponía el forro» (Tlst,t,23-vttt-91, 9-t)

Baina oihal-bidearekin, zalatÍzaik gabe, enpresa, kualitatiboki aurrerantz jofzen saiatu zen, ñonen lekuko dugu "txapela eta manta-lantegia"

f-r:

-

"

-

ezinbestekoa zen atal bat' hots' maisuak ¿''-' gertu egin dira. Gehienetan, oihalgintzarr t:-- zio handia zegoen beste lurraldeetatik erili - -

tako langilego kualiflkatua zen, Bejar' K'' 'luña, Gipuzkoa edo Belgikatik eratorrit¡Lk' -' Azken honetakoa zen lantegiko lehen zuzer:-ria3. Horietariko asko, lantegiaren hastapen;: hariteria, txapel a-ehundegietan espezializatut-'' langile gisa sartu ziren. Horren adibide, leher' goen zeregina honakoxeko hau zen:
Lihat lebih banyak...

Comentarios

Copyright © 2017 DATOSPDF Inc.